Sverige har en lång och rik tradition av att bygga hus i tegel och puts. Från pampiga sekelskiftesvillor till 1940-talets folkhem och 1970-talets radhus – överallt i landet ser vi fasader som berättar om både tidens stilideal och tekniska utveckling. Men vad krävs egentligen för att bevara dessa hus i gott skick? Och hur fungerar tegel och puts tillsammans?
Den här artikeln ger dig en introduktion till den svenska traditionen med tegelfasader och putsade hus, och konkreta tips för dig som planerar att renovera. Du får också veta att tänka på när du ska putsa om en tegelfasad – en viktig insikt för dig som vill kombinera estetik med hållbarhet.
Tegel i svensk byggtradition
Tegel har använts i Sverige i över 800 år. Under medeltiden var det främst kyrkor och slott som byggdes i tegel – både för brandskyddets och prestigevärdets skull. På 1800-talet, när industrialiseringen satte fart, blev tegel ett vanligt byggmaterial i städer och på större gårdar.
Teglet har många fördelar:
- Det är hållbart och brandsäkert
- Det kräver lite underhåll
- Det ger ett karaktäristiskt och varmt uttryck
Särskilt i södra Sverige är tegelfasader vanliga, men även längre norrut förekommer de – ofta i kombination med puts.
Puts – skydd och estetik
Att putsa fasader blev populärt i Sverige under 1800-talet, särskilt på herrgårdar, stadshus och bostäder i klassisk stil. Putsen appliceras ovanpå tegel (eller ibland betong) och har flera funktioner:
- Skyddar teglet från väder och vind
- Ger huset ett enhetligt och ofta ljusare utseende
- Gör det möjligt att skapa arkitektoniska detaljer som listverk och fönsternischer
Putsade fasader finns i flera varianter: kalkputs, cementputs och moderna, diffusionsöppna putsprodukter. Valet påverkar både utseendet och underhållsbehovet.
Kombinationen tegel och puts
I många äldre och nyare hus fungerar tegel som bärande stomme medan putsen utgör det yttre skyddsskiktet. Det är en kombination som ger både stabilitet och ett rent, klassiskt uttryck – men också en konstruktion som kräver eftertanke vid renovering.
Eftersom materialen har olika egenskaper, måste de samverka på rätt sätt. Tegel ”andas” och släpper igenom fukt, medan putsen ska skydda utan att täppa till. Om du använder fel typ av puts – till exempel för tät cementbaserad puts på äldre kalkbaserat tegel – kan det leda till:
- Fuktproblem: Fukt stängs inne i väggen och riskerar att skapa frostsprängningar eller mögel
- Sprickbildning: Teglet rör sig naturligt med temperaturväxlingar, medan för styv puts kan spricka
- Missfärgningar och flammighet: Fuktvandring kan dra ut salter eller smuts som syns genom putsen
Tips för trygg renovering:
- Använd diffusionsöppen puts anpassad för underlaget (t.ex. kalkputs på äldre tegelfasad)
- Undvik att blanda olika putstyper på samma vägg
- Gör en noggrann bedömning av befintligt skick innan du börjar – gärna med hjälp av en fackman
När rätt metoder och material används, kan en putsad tegelfasad hålla i många decennier – både funktionellt och estetiskt.
När fasaden börjar släppa
Även den mest välbyggda fasad påverkas över tid av väder, fukt, frost och temperaturskiftningar. Särskilt kombinationen av rörelser i konstruktionen och tidigare lagningar med fel material kan påskynda slitaget.
Här är några tydliga tecken på att det är dags för åtgärd:
- Sprickor i putsen – särskilt sneda eller vertikala sprickor kan tyda på rörelser i stommen
- Puts som lossnar i flak – ett tecken på att fästet mellan puts och underlag har försvagats
- Mörka fläckar eller fuktgenomslag – kan tyda på att vatten tränger in bakom putsen
- Vittrade fogar mellan tegelstenar – leder till försvagat murverk och ökad risk för fuktskador
När du ser dessa tecken behöver du ta ställning: Ska du laga enstaka partier, putsa om hela fasaden eller byta till ett nytt puts- eller fogsystem som är bättre anpassat till husets konstruktion?
En fackmässig besiktning är ofta ett klokt första steg – det kan ge en tydlig plan och förebygga dyra problem längre fram.
Så här går en omputsning till
Att putsa om en tegelfasad är ett hantverk som kräver noggrannhet. Här är en översiktlig process – och du kan läsa mer detaljerat.
1. Undersök underlaget
Innan du börjar måste det gamla putslagret bedömas. Är det kalk eller cement? Vilken typ av tegel ligger under? Vilket skick är det i?
2. Rengör och ta bort lös puts
Gammal, lös puts knackas bort. Ytan borstas ren, ibland tvättas den med högtryck (varsamt).
3. Reparera eventuella skador
Skadade tegelstenar byts ut. Fogar kan behöva rensas och fyllas i.
4. Välj rätt puts
Här är det avgörande att välja en puts som passar husets konstruktion. Moderna, täta putsar på äldre hus kan orsaka fuktskador. Ofta är kalkputs att föredra.
5. Putsning och ytbehandling
Putsen appliceras i flera lager, med torktid emellan. Sist kommer ytbehandling: det kan vara kalkfärg, silikatfärg eller inget alls, beroende på uttryck och funktion.
Underhåll och livslängd
En väl utförd putsfasad kan hålla i 30–60 år, ibland ännu längre – men bara om den får rätt underhåll. Genom att arbeta förebyggande kan du förlänga livslängden och undvika dyra skador.
Här är några viktiga åtgärder:
- Se till att vatten leds bort från fasaden. En väl utformad takfot, fungerande hängrännor och stuprör är avgörande.
- Undvik täta färger som hindrar putsen från att andas. Använd diffusionsöppna färgtyper som tillåter fukt att vandra ut.
- Laga sprickor direkt när de uppstår – små skador kan annars snabbt växa till större problem.
- Gör en grundlig översyn minst vart femte år, gärna med hjälp av fackperson om du är osäker på vad du ska titta efter.
Rätt underhåll handlar inte bara om estetik – det är en investering i husets värde, funktion och livslängd.
Sammanfattning
Tegel och puts är två material som, när de används rätt, ger svenska hus både karaktär och hållbarhet. Genom historien har de stått för trygghet, hantverk och skönhet – men kräver också kunskap och omtanke för att förbli starka.
